Skogsdungarna domineras av ek, björk och asp medan allén mot Myrtorpet och Djurle myr också innehåller ask och kastanj. Längs Skyeån finns al och sälg. I dessa lövskogspartier häckar gröngöling och större hackspett och också den betydligt sparsammare göktytan. Också mindre hackspett och spillkråka ses regelbundet. Katt- och hornuggla häckar i stort sett årligen.

En promenad genom allén i maj/juni ger svarthätta och trädgårdssångare och många andra lövträdsälskande arter. Från de öppna markerna på bägge sidor hörs buskskvätta och trädpiplärka.

De buskrika betesmarkerna söder och sydväst om Högnalöv har ett rikt fågelliv. Här har ringmärkning av fåglar pågått sedan 1979 så området är väl studerat. Törnsångaren är vanlig liksom lövsångare och stare. Buskskvätta, hämpling, trädpiplärka och ärtsångare häckar årligen. Bland ovanliga arter kan nämnas kärrsångare, rosenfink, kornknarr, turturduva, höksångare, gräshoppsångare och blåhake.

Fälten mellan Högnalöv och Skyeån hyser påfallande många tofsvipepar men också något enstaka par storspov.

På höstarna betar gåsflockarna gärna här. De senaste åren har också tranor rastat i augusti och början av september, som mest uppåt 80 ex!

Den blå kärrhöken jagar vår och höst över fälten medan den bruna ses hela sommaren. Fjällvråk och tornfalk ses då och då medan ormvråken finns där dagligen året runt om vintern inte är för sträng. Under årens lopp har åtskilliga andra rovfågelarter setts t o m pilgrimsfalk vid ett tillfälle.

Trädpiplärka
Akvarell Roland Ylvén